Miss Manson

Okej, jag har ett litet avslöjande att göra. Jag vet inte ens om någon följer med denna bloggen, men jag vill ändå skriva det.
Den här bloggen var ett skolarbete. Jag har hela veckan försökt skriva provocerande texter för att... ja, provocera folk. Det är faktiskt jobbigare än jag trodde.
Men hursomhelst. Jag är för eutanasi, jag tycker att Kanye Wests utbrott var riktigt onödigt, och jag är inte emot homosexualitet, inte det minsta. Det var det inlägget som var det mest obehagliga att skriva och få se reaktionerna på, eftersom det är så långt ifrån min egen uppfattning som det bara kan bli.
Jag är inte heller vegetarian, men jag har länge tänkt på att bli, så det inlägget kom ändå från hjärtat. Jag tycker inte heller att kärlek mellan människor som har stor åldersskillnad är fel, åtminstone inte i de flesta fall. Barnarbetet är jag litet delad i, men av ganska samma åsikt som i mitt inlägg. Dödsstraff är jag emot, och jag är starkt för jämställdhet mellan man och kvinna. Vad gäller att skänka till olika organisationer så är jag också litet delad i den situationen. Jag vet att mycket av det man skänker till många olika organisationer går, precis som jag skrev, till diverse chefer och liknande. Men nåt far ju ändå till ändamålet, och det är ju bättre än ingenting.

Nåja, nu har jag fått det nedskrivet. Skönt. Det har varit en intressant vecka, och det är faktiskt svårare än man skulle kunna tro. Men nu vet ni i alla fall att jag inte är något böghatande Kanye West-fan.

Från barnarbete till UNICEF. Jag tycker inte att man ska skänka pengar till UNICEF, Röda Korset och liknande. Varför? Jo, vi vet ju inte vart pengarna far. Eller jo, egentligen vet vi ju det. Cheferna för dessa stora hjälporganisationer får dem. Alla säger att man ska skänka till välgörenhet, men hur bra känns det när man vet att största delen av ens pengar går till några feta gubbar, och gummor också för den delen, som sitter på sitt kontor och käkar munkar när barn runtom i världen svälter. Det känns kanske inte helt rätt, nej.

Jag blir så trött på allt tjat om jämställdhet mellan mannen och kvinnan hit och dit. Är det så svårt att förstå att kvinnan kommer aldrig vara jämställd med mannen, det är så enkelt som så. Hon har aldrig varit det, kommer aldrig att bli.
Jag tycker det skulle vara helt suveränt om det skulle finnas en chans till det, absolut. Men då jag är bombsäker på att det aldrig kommer vara riktigt jämställt, så vill jag inte heller hoppas för mycket på det. Då blir jag bara besviken. Hellre gör jag mig redo för en karriär där jag aldrig kommer uppnå samma status som mannen. Kanske det helt enkelt skulle vara enklast att bli typ hemmafru från början, och inte ens bry sig om att försöka sig på en karriär!?

Jag är, som mitt bloggnamn kanske antyder, en aning intresserad av Charles Manson och hans påhitt. När jag, som så många andra gånger, surfade runt och i slöhetens tecken sökte intressant fakta om honom, kan jag återigen inte låta bli att förundras över att denna man ännu får vara vid liv. Fastän jag är intresserad av honom, betyder det inte att jag på nåt sätt finner det han har gjort acceptabelt på något sätt.
Om man mördar någon, borde man själv få "smaka sin egen medicin" så att säga. Charles Manson skulle ju ha blivit avrättad om det inte skulle ha varit för att dödsstraffet blev förbjudet. Men nu sitter han istället i livstids fängelse och sonar sitt straff på det sättet. Enligt mig är detta inte rätt. Inte rätt alls. För de saker som han gjort förtjänas inget mindre än döden. För att inte nämna vilken ekonomisk börda dessa fångar är för staten. Nej, elektriska stolen borde vara i mycket mer användning än vad den är.

Jag köpte lite kläder på H&M igår. När jag stod i kassan i kön för att betala kom jag att tänka på: "Var det inte H&M som för några år avslöjades för att utnyttja barn till arbete?" Jag hann bara tänka den tanken innan det var min tur i kassan, och jag köpte ju naturligtvis kläderna.
Men jag fortsatte reflektera över detta, och första tanken så var ju att jag skulle ha velat slänga kläderna på tanten i kassan och skrika att hon jobbar för ett företag vars hjärta verkar vara gjort av kall sten. Om nu ett företag kan ha ett hjärta. Men när jag tänkte närmare på detta, vad är bättre? Att ett barn får jobba, för en verkligt dåligt lön, visserligen, eller att det får stå på gatan och sälja sig själv? Jag finner det första mer lockande.
De företag som använder sig av barnarbete skulle ju gärna få betala mer till de stackars barnen, men ändå så stöder jag hellre barnarbetet än att jag vet att barnen inte får någonstans att jobba och istället är tvungen att arbeta med något som kanske kan få dem dödade. Barnarbete it is!
Man måste välja det bästa av det värsta helt enkelt.

Jag blir lite äcklad när jag ser par på stan som har stor åldersskillnad. Någon måtta får det väl vara? Bara nu när jag var ute och gick i vårsolen såg jag flertalet par som hade minst fem års skillnad mellan varandra. Är det inte på något sätt fel?
Om det handlar om två eller tre år, då är det helt okej. Men när det börjar närma sig fem år och uppåt, då är det ju bara äckligt. Skulle en tioåring och en femtonåring kunna vara ihop? Nej. En femtonåring och en tjugoåring? Nej. Alldeles för stor åldersskillnad enligt mig.
När det är nästan tio års skillnad, då är det ju helt vansinnigt. En tioåring och tjugoåring eller en artonåring och en tjugoåttaåring? Nej, det känns ju inte riktigt rätt eller hur!?
Folk borde hålla sig till sin egen ålder, eller vad tycker ni?! Tanken slog mig bara när jag, som jag nämnde, var ute och promenerade och fick syn på alla dessa par i så olika åldrar.

Jag har varit vegetarian i flera år redan. Alltför ofta stöter jag på olika felaktiga bilder av vegetarianer, t.ex. att vi oftare än andra skulle vara sjuka eftersom i kött finns det vitaminer och proteiner som "man bara kan få från kött". Nehej du. Som ett exempel kan vi ta sojabönor, som faktiskt har mer proteiner än nötkött. För att få i mig vitaminer äter jag bl.a. vitamintillskott i form av tabletter.
Inte alltför sällan får jag också höra "roliga" kommentarer för min vegetarism. Tydligen så missar jag sjuhelvetes mycket god mat bara för att jag inte äter kött, det har jag fått höra flera gånger. Jag tycker däremot att de som håller fast vid sitt älskade kött missar massor med god vegetarisk mat. Kött är ju liksom kött, hur mycket variation kan det egentligen finnas i det?
Människor behöver inte kött för att överleva, åtminstone inte i den utsträckning som de flesta idag äter av nämnd vara. Sju dagar i veckan med kött är absolut inte nödvändigt. Förr åt man inte heller så mycket kött som man gör idag. Kött är inte naturlig kost för oss människor.
Och sist men inte minst, den viktigaste orsaken till varför jag är vegetarian: djuren. Jag är en otrolig djurvän och hatar det faktumet att människan är alldeles för lat och själviskt för att bry sig om djuren. Djuren som blir till mat för människorna lider hela sitt liv, och sedan blir de brutalt slaktade. Se bara på de stackars grisarna som blev skållade levande. Vill du vara den som äter dessa grisars kött?
Ingen levande varelse borde få sin egen kropp uppäten. Hur hemskt är inte det? Skulle du kunna äta din hund, eller din katt? Nej!? Varför då en gris, eller en ko?

Nu ska jag gå och äta lite rester av min grönsaksrisotto. Peace out!

Homosexualitet är inte precis normalt. Det brukar uppskattas finnas 5-17 procent i världen, alltså kan vi ju konstatera att det inte är ett vanligt fenomen. Många undersökningar som har gjorts tyder på att homosexualitet inte är en sexuell läggning, utan mer utav en sjukdom som kan botas.
Undersökningar visar också att många homosexuella mår dåligt. Det är inte alls ovanligt att homosexuella mår dåligt och uppsöker psykiatriker. En tredjedel av dessa har gjort allvarliga försök till självmord. Litet äldre homosexuella män har sex gånger större tendens att göra självmord än heterosexuella män. Hos homosexuella kvinnor är det också betydligt större chans för självmord än heterosexuella kvinnor.
En genomsnittlig homosexuell man har haft sexuella relationer med hundratals olika män, vilket ökar risken för att könssjukdomar sprids.
Vart vill jag komma med denna faktabomb? Homosexualitet är inte normalt. Det är inte heller en läggning. Det är, som jag skrev i början av inlägget, en sjukdom, vars drabbade borde botas. För deras eget bästa. Jag själv kan inte stå ut med att se homosexuella "in action", det är sjukt för mig. Helt sjukt.

Vad är er åsikt?

---

Läs mer här och här.

Jag blir så sjukt trött på Taylor Swift och hennes jäkla kärlekslåtar som spelas. Hon är alldeles för överskattad, det finns hur många andra bra artister som helst som kan göra mycket bättre musik än henne. Men de får inte ens hälften av all uppmärksamhet hon får. What's up with that liksom?
Fastän jag tyckte att det var aningen drygt av Kanye West att hoppa upp på scenen under VMA's, så har han rätt. Inte möjligtvis att Beyoncé skulle ha fått priset för bästa video, men fröken Swift är helt enkelt överskattad, och jag tror att det var det som han egentligen ville få fram. Och jag håller med 'na!

Någon annan som också tycker att eutanasi inte borde ses som något dåligt!?
Eutanasi hjälper människor som är kroniskt sjuka och i smärtor att slippa från sitt konstanta lidande. De blir fullproppade med mediciner och liknande, för att ändå aldrig bli friska.
Jag såg för länge sedan en dokumentär om en man som hette Jocke, som hade varit med om en bilolycka, och nu bl.a. var tvungen att sitta i rullstol och ha ett rör att andas för honom. Han skulle aldrig kunna bli frisk. Hurdant liv är det egentligen? Han försökte flera gånger få röret att lossna från sin hals eller bad någon stänga av respiratorn, men lyckades aldrig. Han reste slutligen till antingen Nederländerna eller Schweiz, jag kommer inte ihåg vilketdera land, för att få en värdig död m.h.a. eutanasi. Han orkade helt enkelt inte längre. Han ville dö, och fick göra det med värdigheten i behåll. Han bad alla att ha på sig färgglada kläder till hans begravning, eftersom det inte var någon dag av sorg, utan en av glädje.
Jag blev själv väldigt berörd av denna dokumentär, och jag tror att det var den som gjorde att jag helt klart är för eutanasi. Visst finns det nackdelar med eutanasin, t.ex. så tror jag inte att den kanske ännu är redo att tillämpas i Norden. Men allt i sinom tid.

Vad tycker ni - är eutanasi bra eller dåligt?

Japp. Underkastelse för min del. Jag är också bloggare nu, precis som säkert hälften av Sveriges befolkning. Jag tillhör majoriteten. Fan.

.